«
»

12 JunKastvind

2 Comments »

En välförtjänst semester i bloggandet har tagits, men nu är jag tillbaka. Nya friska vindar blåser nu och sommaren är här. Frans tycker livet är gott och sover gärna i solen på balkongen precis som matte skulle gjort om det inte skulle resultera i en grisrosa nyans efter 10 min gassande.

Matte är inte stormförtjust i att Frans numera gärna kliver ut på balkongen själv utan att meddela matte eller husse och sen vant och kaxigt hoppar upp på bänken och sätter sig tillrätta för att spana på människor, hundar, skator eller vad som nu passerar förbi. Jag måste sätta upp nått slags hönsnät för att förhindra att han får för sig att studsa ut någon dag när någon snygg schnauzerbrutta spatserar förbi nedanför.

I övrigt har våren varit ett ypperligt tillfälle för tokrullningar på gräsmattan. Man kan aldrig njuta av livet för mycket…

I övrigt är renovering av köket i full gång. Försöker att bevara 50-tals känslan och behåller skåpstommar och luckor, men höjer upp bänkskiva och byter till spishäll och lite sådana saker. Det kommer bli bra, men det tar tid…

Frans håller sig helst borta…

Planen är nu att bloggandet skall upptas igen. Så ni vet… Yes!

 

Category(s): Hälsa, Hund, Renovering

22 AprLämmeltåg!

1 Comment »

Yes, idag har jag fått se min första levande fjällämmel!

Dagen började med att jag hade en förfärlig huvudvärk. Dock kändes det som att det var idag man skulle ta sig iväg till fjällen oavsett. Så vi tog oss iväg. Inte ens halvvägs kände jag att det eventuellt var en katastrof-rygg på gång och vi diskuterade möjligheten att vända om igen. Men envis som en gris är jag ju så vi fortsatte. Väl framme i Bydalen var det bara till att inse att det inte skulle bli ett endaste brädåk för min del. Så vi tog en promenad istället. Gick över ån över en hängbro. Jag är fullkomligt livrädd för sånna tillställningar som broar. Särskilt hängbroar. Dock inte lika rädd som Frallan. Husse körde den hårda vägen och gav honom inte möjlighet att vända medan jag klev ut en bit och sen kom på det roliga med att filma spektaklet framför. Tipsa inte djurskyddet om denna video, och notera hur Frans tittar längtande efter matte halvvägs:

Han är fantastisk den modige lille Schnauzern. Det är dock inte så konstigt att han tycker att det är läskigt. Jag vägrade själv gå ut på bron först och det är klart att han känner av min rädsla. På tillbaka vägen sa sambo åt mig att jag fick skärpa till mig för Frallans skull. Så jag försökte vara modig oxå och då helt plötsligt så gick även Frans över utan att tvärnita och vägra. Ganska coolt egentligen.

Den korta promenaden vi tog innehöll en del spännande. Bland annat en liten historia för barn som var uppsatt på skyltar efter vägen och som berättade om kungsörnen Karin och lämmeln Lennart osv… Jag beklagade mig över att jag minsann aldrig fått se en levande lämmel under alla mina turer till fjälls. Då dök han upp; Lennart. Jag kände mig euforisk en sekund men kunde under denna spektakulära naturupplevelse ändå behålla fokus och plocka upp kameran ;) . Så jag filmade den lille knäppa fjäll-hamstern. Tyvärr stannade den inte och fräste sådär roligt som jag sett på film =).

Den hade inte hunnit försvinna ur sikte förrän nästa dök upp och sen en till. Så var det slut med allt det exotiska över att få syn på en lämmel. De fanns helt plötsligt överallt… Nåja… Tydligen är det lämmel-år i år. Något som jag missat tills idag. Roligt hur som helst, jag uppskattar sådana där små saker i livet.

Category(s): Hund

21 AprVårregn

No Comments »

Är just hemkommen från en promenad med Susanne och hundarna. Det blev en långsam promenad eftersom min rygg är riktigt dålig just nu. Dock har jag haft en bra dag och fått behandling för min rygg och med lite alvedon på det så kunde jag lägga kryckorna åt sidan lagom till kvällspromenaden. Vi är duktiga på att gå långsamt och prata mycket jag och Susanne. En mycket trevlig kombination. Gick till “krönet” och ner en lerig stig därifrån och vi var hyfsat nära att trilla båda två… Jag gillar att gå den vägen, gick ofta där tidigare men har liksom glömt av den promenaden. Tycker om utsikten.

Tidigare idag var vi på den berömda “pinn-stigen” och gick. På pinnstigen finns det precis som namnet antyder mycket pinnar. Frans ska alltid ha den största pinnen; dvs en lång planka som legat där i flera år… Han ger aldrig upp.

Frans och plankan…

Det görs en del mätningar och kontroller för att se hur min kropp förändras pga sjukdom och annat. Idag mätte vi min bröstkorg för att se hur mycket omfånget ökar när jag andas in. Jag har vissa låsningar i bröstrygg och muskulatur däromkring. Jag tog i för allt vad seglen höll och tänkte att nu jäklar lyckades jag. Jag vet sen tidigare att jag inte haft något världsrekord precis… Tjejen som gjorde mätningen berättade att hennes bröstkorg förändrades 10 cm i omfång när hon djupandas. 7 cm trodde hon var rimligt att min skulle höjas om allt var ok. Hon gjorde om mätningen flera gånger och till slut bara snurrade allt för att jag fått i mig så mycket syre. 1.1 cm. Yes. Inte 7 cm, inte 5 cm, inte ens 2 cm! 1.1 cm! Riktigt riktigt dåligt. Hon tyckte inte det var så märkligt att jag är trött och hängig. Hon gjorde om mätningarna flera gånger eftersom jag i de första mätningarna kom upp i ynka 0,4 cm. Syre är tydligen ganska viktigt för välmåendet. ;) Skit oxå… Nåja, nu vet jag hur illa det är och att jag måste försöka lära om att andas. Jag måste bli bättre. Och sämre kan det knappast bli för då skulle jag väl vara död… Humpf… Så nu har jag fått några andningsövningar att pyssla med. Jag har lite att jobba med, men det känns som sagt ganska prioriterat… En mycket upptagen tjej det där, det verkar som att jag inte får träffa henne förrän i augusti igen. Men då jäklar ska jag kunna andas som folk!

 

 

Category(s): Hälsa

20 AprIt wasn’t me!

2 Comments »

Jag försökte att lägga till en bild till gårdagens inlägg… Det gick halvbra igår så jag gör ett nytt försök idag!

Det är sådär det ser ut in action! Jag och min Fergie!

Jag fick ju inte in några namntips från er läsare så den får heta Fergie. Det känns som det är rätt! Eller? Lurigt…

Jag hade fått en kommentar till ett blogglägg idag som jag inte hade godkänt. Kände på mig att det var något lurigt. En stund tänkte jag bli smickrad över att en kille i Polen som kunde svenska hade valt att kommentera just mitt inlägg. Dock förstod jag nästan att det var något lurigt över det och bestämde mig för att fråga sambo om det kanske var så att detta var ett sånt där spam… Jag hörde redan när jag sa “Jag har fått en kommentar från en kille i Polen som skriver på engelska men verkar kunna svenska eftersom han läst inlägget, är det något skumt över det?”, att det troligen var ganska skumt. Sambo tittade på mig med den där “jag vet inte hur jag ska berätta det här, men du har inte en beundrare i Polen som läst ditt inlägg och skriver att han gillar artikeln och att han önskar att han kunde skriva så själv”-blicken. Helhelvete oxå. Jag hade således lika lite polsk beundrare som befintligt spamfilter.

Den här gången hade jag ju dock inte gått på den enkla utan reagerade faktiskt även om jag en stund tänkte bli lite smickrad. Fick några matnyttiga tips som jag nu var mogen för om hur man ser om kommentarer är spam… hehe. Lite besviken är jag nog dock. Det kändes liksom så spännande och intressant att min blogg nått ända till Polen! Ett steg på vägen mot ett internationellt genomslag! Sanningen kändes så platt och tråkig.

Frans tycker det är ganska trist när matte bloggar eller spelar gitarr. Först bus, sen annat som han brukar säga.

Nedrans tråkmatte

Hittade igen en härlig bild från en av de promenader som vi varit ute på vid Kungsgården. Tittade på den idag och kände att det är skönt att det finns bildbevis på att jag har dagar då jag inte har jätteont i ryggen. Idag är inte en sån dag. Idag har varit en riktig skitdag och att sitta sådär vid vattenpölen och flina känns inte alls aktuellt. hehe

Det är mysigt att vara ute. Jag blir glad över att få vara i naturen och det är så härligt nu när kvällarna blir ljusare och det äntligen finns möjlighet att vara ute en sväng efter jobbet utan att få leta sig fram med pannlampa…

Människor omkring mig har börjat gå till frisören och göra sig vårfina i håret. Jag tittar och beundrar deras snygga frisyrer och känner att jag vill bli en av dem… Det är nog snart läge att göra vårslingor i mina mörka lockar… Eller vad säger ni?

På återseende!

Category(s): Gitarr, Hund

19 AprDramatisk sorti

No Comments »

Ikväll var det dags för sista kurstillfället med Urban. Det var bara en timmes träff idag vilket kändes kort. Fantastiskt känns ju oftast för kort tyvärr. Vi lirade ihop som en grupp idag. Det är en mäkta skillnad från första gången när vi sågs och merparten av oss aldrig tagit ett ackord tidigare… Eller vänta, merparten hade iofs det, det var ju bara jag och 19-åriga tjejen som inte hade gjort det. Hur som helst…

Idag spelade vi åter “knocking on heavens door” och vi fick även ackorden till “Proud Mary”. Nu är after-ski-touren räddad.

Timmen avslutades med att Urban trashade sin gitarr på äkta rock’n'roll manér. (Red. anm. Han tappade gitarren ur gitarrfodralet  och ner i golvet så att den sprack… ) Vilken dramatisk sorti!

Jag passade på att vända i dörren på väg ut och ropa till de andra “vi ses på de stora scenerna!”. Så log jag för mig själv och hoppades nog lite innerst inne på att de där orden skulle bli sanna. Det jag nog egentligen menade var på sin höjd att någon av oss kanske ställer upp i Idol med “Tom Dooley”, men det kändes bättre att iaf hoppas lite på något större…

 

Category(s): Uncategorized

16 AprVår i sinnet!

1 Comment »

Idag kan inte klassas som annat än en bra dag. Gick upp hyfsat tidigt, men tillräckligt sent för att få en timmes sovmorgon i alla fall. Packade in Frans i bilen och åkte och hämtade upp pappa. Så åkte vi iväg till stugan för att se hur det stod till efter vintern.

Det är fantastiskt härligt där ute. Det finns alltid saker att göra dessutom. Här städas fågelholkarna så att Herr och Fru Svartvit flugsnappare skall kunna flytta in i år igen. Dock slog det mig när jag stod och klättrade där på stegen och försökte peta ut fjolårets bo med en pinne hur dialogen mellan fåglarna skulle kunna låta när de återvänder efter vintersemestern:

Herr Flugsnappare: Ja, välkommen tillbaka då frugan!

Fru Flugsnappare: Men vad är det här??? Du sa ju att vi skulle hyra möblerat i år?

Herr Flugsnappare: Jo, men de sa att…

Fru Flugsnappare: De sa att vadå??? Som du ser är det helt tomt här, på riktigt, tror du någon har stulit boet eller? *vevar med vingarna*

Herr Flugsnappare: …men de sa att de skulle…

Fru Flugsnappare: Du fixar det här NU! Jag sover hos grannen! De har dessutom en veranda i år eftersom Herr Grönfink minsann är en händig typ!

Osv…

Jag petade ut boet ändå. De har snott en jäkla massa isolering från stugorna kunde jag konstatera. Men klart, om vi isolerar med det så varför skulle inte fåglarna? Nu är det hur som helst rent och fräscht åt dem när de återvänder! Hoppas Fru Flugsnappare kan förlåta mig…

 

Isen har inte lossat än och hundarna var ute och sprang som tokar utanför bryggan på isen. Knashundar… Toksprang och jagade varandra och höll på…

 

Hundarna sprang som dårar runt runt tills Frans stack från mig och jag surade ur och bestämde att han fick sitta i linan. Inte så kul.

Frans hade vissa problem med linan… Men det fixade han i alla fall till slut.

Så satt vi vid sjön och fikade på verandan som pappa byggt. Helt fantastiskt läge vid vattnet. Dock avbröts det ljuva lugnet av en man som ville att pappa skulle flytta bilen. Det är en liten grusväg förbi stugan och nu var det en stor sjö mitt på grusvägen, bra djup på sina ställen, så jag valde att parkera på vägen. Det är inte mycket folk som kör förbi där och eftersom både vi och grannarna var ute så skulle vi ju höra om det kom någon. Yes, han frågade alltså pappa om han kunde flytta bilen. Jag stod en meter bredvid. Jag svarade: “Yes, såklart att jag flyttar bilen.” Så vänder han sig mot pappa och säger: ” jo jag tänkte köra igenom vattnet, så om jag kör fast får väl du dra upp mig med din Subaru.” Jag kontrade direkt skramlandes med nycklarna; “Det blir nog jag som får dra upp dig med min Subaru om du kör fast”. Pappa sa “Jo, det är dottern som kör” Mannen svarade inte på detta utan småskrattade lite. Jag blev vansinnig. Fullkomligt tokig en stund. Finns det fortfarande sånna fördomar? Jag var bra sugen att backa över honom när han klev bakom min bil. Men jag lät bli…

Istället åkte vi hem och så spelade vi lite V75 och jag tvättade bilen invändigt och utvändigt… Fast jag är kvinna… *suck*

Väl hemma igen hos pappa somnade Frans i mitt knä. Han ser för hejjig ut… Sov djuuuupt den lille Fransen. Det är jobbigt att ligga på topp!

 

Category(s): Hund, Stuga

14 AprGitarrfällan

2 Comments »

Ikväll har jag lirat igen. Yes, ikväll har det lagts mycket fokus på “Lyckliga gatan”, fantastiskt enkel, men rolig låt att spela och det kan stundvis låta riktigt bra!

Här är vi tillsammans, jag och Fergie, jag tror den heter så, guran. =)

Sen fick jag tillbaka att jag rockade en stund, rockade ryggen av mig själv kan man säga. Så nu ligger jag i sängen… Skulle sova tiiiiidigt tänkte jag, men det är lurigt att somna när man inte kan ligga på nått vis alls för att det gör ont överallt. =/ Inte så kul.

Nu: stänga ögonlocken och sova.

 

 

 

 

Category(s): Uncategorized

12 AprAt least try to be decent

4 Comments »

I dag hade jag min näst sista gitarrlektion på denna nybörjarkurs. Det var som vanligt mycket givande.

Det måste ju anses som gott betyg på kursen när det av fem personer är:

  • En som lyckats spela sönder sin gitarr på ett sätt som musikern till kursledare aldrig sett tidigare
  • En som spelar så att fingrarna på riktigt börjar blöda (19-åriga tjejens gitarr är en smula sylvass på sina ställen)
  • Två personer helt saknas efter tredje kurstillfället (?!) (Misstanke föreligger att de antingen följt med en norsk busschaufför till Norge alt. dragit på turné utan oss, snorkfröken hade ju trots allt alla ackord redan innan kursstart…
  • (Den femte personen är fortfarande bara nervös och vågar inte riktigt släppa loss… I wonder why?)

Idag har vi tilldelats nya låtar som “knocking on heavens door” och “lyckliga gatan”. Det börjar faktiskt låta helt okej när vi lirar ihop. Det låter däremot inte alls bra när alla andra tystnar och bara jag lirar lika friskt. Jag är nämligen grym på att improvisera ackord. Nu när jag lärt mig dem, varför inte använda dem liksom? I stridens hetta när jag inte kommer ihåg hur A7 ser ut drar jag enkelt till med ett Am och gör det lite till mitt eget race. Hemma kan jag ju pausa och hitta rätt ackord, men när man spelar med andra gäller det att hänga med. Urban tokskrattade en stund åt mig. Vet inte om det var bra eller dåligt. Tror dock han gillar mig, jag försöker iaf släppa loss till skillnad från nervösa kvinnan. Hon är inte bara nervös, hon spelar falskt också. I början tillhörde hon en av de duktigare, nu har vi som vågat chansa och vågat/vågar göra fel gått om henne. Alltså missförstå mig rätt; jag spelar inte heller korrekt, men jag tar i alla fall ackorden rätt, jag bara spelar dem vid fel tillfälle…

Det är ju helt klart bara att öva, öva och öva om man ska lära sig att spela hyfsat. Det är riktigt roligt och nu när vi fått testa lite olika låtar och sätt att spela på så tror jag nog att jag har en hyfsad plattform att utgå ifrån. Jag hoppas verkligen innerligt att det finns möjlighet att spela vidare för Urban. Undrar om han känner samma sak för oss? ;)

Som ni ser har jag också äntligen fått fart på uglybird.se, inte så dumt! Nu framöver våren hoppas jag att det ska byggas vidare här och att denna sida ska formas med min egen prägel (och mina egna ackord…)  Här kan jag dessutom lägga upp filmer, så vem vet, kanske kommer det ett ljudbevis någon dag framöver…

Trevlig kväll!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Category(s): Gitarr

11 AprNu har jag bytt…

No Comments »

…till ett alldeles eget ställe!

Category(s): Sajt
Newer Entries »